Dröm drömd någon gång i sommar efter v 27
Jag och Annika var och lämnade av hästarna i  hagen. Vi hade bilen och hade precis lagt av hästarnas grimmor i den och klappade hästarna hej då, då någon steg in i bilen och körde iväg. Annika bara viftade lite med armen och sa:
"Det gör inget, vi känner dem. De kommer lämna tillbaka bilen om någon vecka eller så."
Hon tog med mig runt några träd i skogen och där var plötsligt en stor parkering. Hon gick fram till en splitterny silverfärjad SAAB och sa:
"Vi kan bara ta någon av de här så länge."
Då landade två enmansflygplan i trä på parkeringen. Det ena var blått, det andra gult. Killen som flög det gula planet förklarade att de körde ett spel som gick ut på att de skulle skjuta ner varandra. De skjöt inte ner varandra på riktigt utan blev låtsasträffade och var då tvugna att landa. De spelade en omgång uppe i luften och landade sedan. Killen i det gula planet, som hette Didrick, tog av ena däcket från sitt plan (som var misstänkt likt ett cykelhjul) och började plocka bort gummit från det. När han tagit bort det vände han det utochin. Där satt ettsilverförgat föremål som var ungefär fem centimeter högt. Didrick skruvade bord det, och det visade sig ha formen utav ett hjärta som han gav till Ingrid. Sedan sjöng de hela I can show you the world utan någon paus och alla som stod runt om vaggade fram och tillbaka och tyckte det var jätteromantiskt. Jag med. Efter ett tag gick någonting upp för mig och jag tänkte - men Kalle då?

Straxt efter det drömde jag att Didrick var i en skoaffär tillsammans med Ingrid, och jag var Didrick. Han tog av sig sina röda gamla slitna converse och tog sedan på sig ett par nya gröna. Sedan frågade han expediten om hon ville med och fika tillsammans med honom själv och Ingrid, och det ville hon. Så de gick och fikade. Didrick vandrade sådeles ut med sina nya converse på fötterna utan att betala dem och lämnade kvar de gamla, och hade en trevlig fikastund med Ingrid och expediten.